Site logo

Aktuellt

Så är den ideala maskinföraren!

SMF Skogsentreprenörerna har tillsammans med företaget Rekrytema tagit fram Skogsmaskinförar Pro, vilket är en idealprofil som visar vilka egenskaper en riktigt bra skogsmaskinförare ska ha. Den ideala maskinföraren ska bland annat vara tålmodig, stabil, uthållig, serviceinriktad, självgående och flexibel.

 

Det generella verktyget heter JobMatch och har av Rekrytema använts för att ta fram profiler på främst säljare och chefer.

– Det här är första gången vi använt Jobmatch för den här typen av yrke. För att komma fram till den ideala profilen har vi genomfört en bred test för att hitta de personliga egenskaper som krävs, berättar Klaus Olsen, VD och testutvecklare på Rekrytema.

 

Skapade en idealprofil

Bakgrunden är att SMF har – med hjälp Rekrytema – genomfört utbildningar med teambildning och personalutveckling för 50 entreprenörer och 300 maskinförare. De fick svara på 200 frågor för att man skulle få reda på vilka personlighetstyper de var.

– Jag frågade då Klaus om man inte kunde använda resultatet för att skapa en ideal skogmaskinförarprofil och det kunde man, säger Ulf Sandström, VD för SMF.

Rekrytema började med att be de 50 entreprenörerna att välja ut 1-3 maskinförare som de satte högst värde på i företaget. Svaren från dessa cirka 100 maskinförare användes sedan så att man kunde smälta ihop en idealprofil.

– En av de egenskaper som mättes var balansen mellan struktur och flexibilitet hos maskinförarna. Även hur stor drivkraft och hur stor sannolikhet det är att personen tar egna initiativ fanns med i bedömningen, säger Klaus Olsen.

 

Inga tävlingsmänniskor

– Det vi kom fram till var att de bästa skogsmaskinförarna var tålmodiga, stabila, uthålliga, självgående och flexibla. Dessutom hade de en hög energinivå både fysiskt och psykiskt samt en genomtänkt arbetsstruktur, säger Klaus Olsen.

Lite mer oväntat var att nivåerna för tävlingssinne och framåtanda låg lågt, men en förklaring kan vara att de som är alltför mycket på och tävlingsinriktade, kanske inte är lika rädda om maskinen och inte så omtänksamma mot skotarförarna.

– En annan intressant iakttagelse var att den ideala maskinföraren inte är så utåtriktad och kontaktskapande, men samtidigt mycket serviceinriktad och tillmötesgående, säger Klaus Olsen.

 

Dåligt intresse från AF

JobMatch visar om personen har de egenskaper som krävs för att klara de utmaningar som tjänsten kräver. Verktygetkan användas av skogsentreprenörer när de ska anställa maskinförare och även av utbildningsanordnare av kurser för nya skogsmaskinförare.

– Vi har erbjudit vår JobMatch till arbetsförmedlingar och andra utbildningsanordnare som ett effektivt hjälpmedel att få rätt deltagare till de olika kurserna, men hittills har intresset har varit förvånansvärt lågt, säger Ulf Sandström.

– Tyvärr är det idag inte alla som får jobb efter utbildningarna så jag begriper inte varför man inte tar chansen att förbättra denna statistik, genom att se till att de som får börja en utbildning har de rätta egenskaperna redan från början.

 

Personalutveckling med JobMatch

JobMatch kan även används även i utvecklingssyfte för att se hur en person behöver utvecklas för att trivas och fungera i sin roll. På sätt kan skogsentreprenörernas ledarskap bli enklare och mer effektivt.

Entreprenören Jörgen Westerlund, RW Skogsmaskiner AB, har jobbat med JobMatch för teambildning och personalutveckling i sitt företag

– Det var verkligen mycket nyttigt både för mig som företagsledare och för mina anställda. Vi har mer än tidigare insett våra styrkor och svagheter och det har blivit lättare för alla att förstå hur var och en tänker. Det är nu enklare att prata om olika problem och vi har kunnat göra förändringar i arbetsuppgifterna så att jobbet flyter på bättre, säger Jörgen Westerlund.

 

 

Kalkylmodell för skotare

 

Nu finns en uppdaterad kalkylmodell att ha som grund för att få fram ett mer tillförligt timpris på skotare. För de som är osäkra på vad de behöver ha för ersättningsnivå för sin skotare så kan denna modell från SMF vara till stöd.

De flesta är nog överens om att det är svårare att få lönsamhet på en skotare jämfört med en skördare. På skördarna har det skett en stor utveckling på produktivitetssidan medan skotarna inte förändrats lika mycket. Det är därför viktigt att ersättningen för skotarna höjs så att maskinerna kan bära sina egna kostnader och inte behöver subventioneras av skördarna som ofta sker vid totalentreprenad.

 

För lågt ”marknadspris”

Det ”marknadspris” som idag råder ligger i många fall ca 100 kr för lågt (åtminstone i södra Sverige) vid en jämförelse med en maskinkalkyl som ska spegla kostnaderna vid tvåskiftsarbete och 8-timmars arbetsdag/förare. För att få det att ”gå runt” har man i praktiken löst det med att jobba 10-12 timmar istället för 8 timmar. Förmodligen kommer dagens ungdomar inte att acceptera att arbeta på det sättet.

Det är därför viktigt att vi kan ändra ersättningsnivån från dagens ”fiktiva kostnader” till de verkliga kostnaderna för att man ska välja rätt lösningar i branschens lönsamhetsproblem.

Nedanstående tabell är ett förslag för beräkning av timpris/G15 för skotare av olika modeller. Vi rekommenderar givetvis alla entreprenörer att göra en egen kalkyl över sina kostnader och prestationer utifrån sina förutsättningar. Men om inte gjort det kan denna modell användas för att hitta en nivå där maskinen bär sina egna kostnader och lönsamhet ska kunna uppnås.

 

Kalkyler i Timbercalc

SMF har gjort kalkyler i Timbercalc som styrker att ersättningsnivån hamnar i det angivna häradet med maskiner som är standardutrustade och körs i tvåskift. Om du har investerat i extrautrustning såsom GPS, ALS mm måste kostnaden för det plussas på eller att du enklast gör en egen kalkyl med dina förutsättningar. Kör du enkelskift med en ny maskin kommer du givetvis hamna på en högre kostnadsnivå. 

Modellen bygger på ett enhetspris på alla skotare med 500 kr/G15-timme samt ett tillägg med en faktor beroende på lastförmågan i ton. Tillägget i lastförmågan beräknas genom att en faktor på 15 kr/G-15 multipliceras med lastförmågan i ton. Enligt exempel:22 kr/G-15-timme X 10 (10-tons skotare) = 220 kr. Den totala summan blir då 720 kr/G-15 timme.

 

Skotare                                  Lastförmåga  Grundprislista   Tillägg/ton i lastf. Tot pris G15

Liten skotare >10 ton               9 %                 500 kr                  22 kr                                 698 kr

Mellanstor skotare 10-12 ton   11 %               500 kr                  21 kr                                 731 kr

Mellanstor skotare 12-14 ton   14 %               500 kr                  19 kr                                 766 kr

Stor skotare 14-16 ton             16 %              500 kr                  19kr                                    804 kr

Stor skotare 16-18 ton             18 %              500 kr                  19 kr                                   842 kr

Rekord för registrering av nya skotare 2011

Ungdomarnas intåg i skogen leder till dagskift och fler maskiner.Förra året registrerades 398 nya skotare i Sverige. Under hela 2000-talet har det inte registrerats så många, inte ens efter stormarna Gudrun och Per. Men det hade blivit fler om tillverkarna hunnit leverera alla maskiner som beställdes.

Statistiken kommer från Transportstyrelsen och presenteras av webbplatsen Skotarkartan.se. Det finns ingen enskild förklaring till rekordet. Inga stormar, ingen glödande högkonjunktur. Enligt tillverkarna handlar det om flera samverkande faktorer, i kombination med förändringar i skogen som kräver fler maskiner, i synnerhet skotare.
– Efterfrågan har varit större än vad statistiken visar. Vi hade fullt i fabriken och sålde de första skotarna för leverans 2012 redan i maj förra året, säger Jerry Wannberg, vd för Ponsse i Sverige.

 

Effektivare skördare

Grunden är att svensk skogsindustri under fjolåret gick bättre än i många andra länder. Vidare har det tillkommit ett nytt sortiment, bioenergi. Det ger skogsentreprenörerna en växande och långsiktigt stabil marknad. Dessutom har gallringarna och körsträckorna ökat.
– Efterfrågan håller i sin tur uppe begagnatpriserna, vilket gjort det möjligt för entreprenörerna att räkna hem nyinvesteringar, säger Rolf Andersson, vd för Rottne.
Många som köpte nya skotare mellan 2004 och 2006 har avvaktat med att byta. Till sist kunde det inte vänta längre. Förra året kom något av en ketchupeffekt. Det handlar även om nödvändiga följdinvesteringar för entreprenörer som tidigare köpt nya och mer produktiva skördare.
– Det krävs fler skotare för att hålla rent efter den senaste generationens skördare, säger Dieter Reinisch, informationschef på John Deere.

 

Ungdomar vill jobba dag

Men det finns även en annan trend som ökar behovet av skogsmaskiner. Allt fler skogsentreprenörer kör bara dagskift. En viktig orsak är personalrekryteringen.
– Ungdomarna vill inte ligga ute hela veckorna. Dagskift kräver fler maskiner, säger Sten Kanebo, försäljningschef på Komatsu Forest.
Det märks även genom att förarna fått mer att säga till om i maskinvalen. Hytten är viktigare än tidigare och är avgörande i många affärer.

2012 blir troligen inget nytt rekordår, men första halvåret ser bra ut, beroende på maskiner beställda under 2011 som nu ska byggas och levereras. Därefter ser det mer osäkert ut. Försäljningen minskade under fjärde kvartalet och allt hänger nu på hur konjunkturen utvecklas.
– Vi ser framför oss ett normalår för Sverige. Samtidigt märker vi hur det vänder uppåt i Tyskland, Frankrike och Norge, samtidigt som Ryssland fortsätter att gå bra, säger Dieter Reinisch på John Deere.

 

 

John Deere regerar men Komatsu är ny tvåa

När statistiken för skotaråret 2010 är sammanställd visar den ett normalt år med 313 registrerade skotare. Jämfört med 2009 så har Komatsu och Ponsse bytt plats på prispallen i kampen om marknadsandelar. John Deere är liksom ifjol klar marknadsetta på skotarsidan.

 

2009 tappade Komatsu stort och blev passerade av både Ponsse och Rottne. Efter en stark återhämtning under 2010 så är Komatsu återigen tvåa efter John Deere.

Ända in i det sista så har kampen om tredjeplatsen varit stenhård och det blev Rottne som till slut tog den med bara några maskiners försprång till 2009 års stora vinnare Ponsse.

Rottne, Ponsse och EcoLog har registrerat ungefär samma antal nya maskiner 2010 som året innan, medan både Komatsu och John Deere har ökat antalet rejält. Den stora förloraren 2010 är Gremo som tappat nästan halva antalet registrerade skotare, trots att totalmarknaden har ökat med mer än 20% sedan 2009.

 

Hemmaplan ger fördel

John Deere är marknadsledare i de flesta län, med undantag av några, bl a Kronoberg där Komatsu är störst före John Deere och Rottne (som här har hemmaplan).

Gremo har sina starkaste fästen i Kalmar där man är störst samt på hemmaplan i Halland. Likaså har Ecolog sin starkaste position i Gävleborgs län, men är även starka i Örebro län.

Rottne är marknadsledare i Jönköpings län och har starka fästen också i Västra Götaland och Skåne. Ponsse har sina starkaste fästen i Jönköping, Skåne och Gävleborg. Valmet är marknadsledare på hemmaplan i Västerbotten samt i Västra Götaland och Kronoberg.

 

Nordliga marknadsandelar

Komatsu och EcoLog har störst andel av sina maskiner levererade till norra landshalvan, runt 45% av totala antalet. John Deere och Ponsse följer ungefär totalmarknadens fördelning med en knapp tredjedel i norr medan Rottne har nästan hela sin marknad i söder och Gremo har inte en enda maskin levererad norr om Dalälven.

 

 

Registrerade skotare per tillverkare 2010

 

Tillverkare

Antal 2010

Procent 2010

Antal 2009

Procent

2009

EcoLog 

14

4,5

16

6,2

Gremo 

16

5,1

29

11,2

John Deere  

118

37,7

96

37,2

Komatsu

76

24,3

31

12

Ponsse

38

12,1

39

15,1

Rottne 

41

13,1

38

14,7

Övriga*  

10

3,2

9

3,5

Totalt

313

 

258

 

 

* I ”övriga” ingår bl a Logset & Tigercat

 

inloggning